... konstig februari får man väl kalla årets upplaga. Eller är det så skrämmande att vi glömt hur riktig vinter smakar, luktar och känns ...

Har varit kallt men ändå dånat ner massor av den vita - i år väldigt fluffiga varan snö. Jag gillar ju känslan av minnens vintrar av kyla och knarr under bällingskorna. Dom får nog åka med till lilla huset nära fjället senare i veckan.

Gångna helg har då kursen där vadmalskläder sytts i Överkalix västra trakt slutförts. En något marknadsmosig - men glad och nöjd lärarinna hann precis hem från ett dygns västerbottens ledighet. Hälsade på syster med familj och goda vänner och fick ett litet jobb gjort på samma resa.

Packade med hjälp av M stora nya bilen RUT och hon kändes bara halvfull trots massor med vadmal och trådar i bagagen. Så lätt det var att packa in och ut må jag säga. Hon gör sitt redan från start och jag känenr mig mindre ängslig på vägen i fina blå bilen - dekorerad med min logo och namn. Bra att hon gör reklam Rutan....

Så som den vana trogen så sätter vädrets makter igång snöfall eller rejäl kyla då jag far till denna sömnadens kurs by. Denna gång både och, jag kan inte annat än förbluffas. Nåja jackor, kappor, anoraks och någon samisk dräktdetalj tar färdiga former och det känns bra då jag åter packar mig hemmåt på söndagen.

Nu har jag vilat ett par dagar, sett vårsolen skrämma fram allt damm i huset så det blev rejäl städning med början igår och fortsättning i dag ... damm får fara dit det passar bäst - i dammsugaren och jag pyntar om lite här och där så det märks någon skillnad.

Undrar stilla hur länge det tar att städa ut en julgran??

Siktar nu på att byta lakan och basta i kväll, kanske även hinna med ett fotbad i den allför oanvända apparaten min. Känns som en bra förberedelse innan Rut får frakta upp dator och mig till lilla huset vid fjällskogarna ... skall jobba med papper, ord och penna några dagar för att leverera ett beställt pedagogiskt material i slutet på månaden.

Hoppas njuta knarret under bällingskorna länge än ...